Category: Life

Take A Break

By Alicia Nylund

We all need to allow ourselves to rest once in a while, no matter if it is from a difficult work task, a workout program, or social media, because otherwise we may easily break and fall down like trees when the storm hits land. We cannot always avoid getting caught by the wind, of course, but we have a much better chance of withstanding challenges if our roots are strong. At least, that is what I would like to believe. Unfortunately, it is very easy to forget about the roots and inner strengths nowadays when the focus is constantly on the clearly visible leaves, the result, the superficial image.

However, leaves are short-lived and instead of wasting my energy on destructive things, I am trying to learn to (better) prioritise the vital parts, like the leafy trees do in autumn. So, when I find myself lost in a brushy forest where no birds chirp and no sunlight reaches, I stop and take a moment to catch my breath instead of trying to run away from the howling ghosts of angst. After all, unlike fallen trees, we have the ability to rise again.

Alla behöver vi tillåta oss själva att ta en paus då och då, oavsett om det är från en svår arbetsuppgift, ett träningsprogram eller sociala medier, för annars kan vi lätt knäckas och falla som träd när stormen drar in över land. Vi kan förstås inte alltid undvika att dras med i vinden men våra chanser att klara av utmaningar är betydligt bättre om våra rötter är starka. Åtminstone vill jag tro att det är så. Tyvärr är det väldigt lätt att glömma rötterna och de inre styrkorna i dagens värld där fokus ständigt ligger på de tydligt synliga löven, resultatet, den ytliga bilden.

Löv är dock kortlivade och i stället för att slösa min energi på destruktiva saker försöker jag lära mig att (bättre) prioritera de vitala delarna, på samma sätt som lövträden gör på hösten. Så när jag märker att jag har gått vilse i en snårig skog där inga fåglar kvittrar och dit solens strålar inte når, då stannar jag upp för att hämta andan i stället för att försöka fly undan de ylande ångestspökena. När allt kommer omkring har vi, i motsats till fallna träd, förmågan att resa oss igen.

 

The Last Rays Of Summer Days

By Alicia Nylund

September is here so the autumn season has officially begun now, right? The weather may still be warm, but the sunlight is certainly not as bright and intense as it was a few weeks ago. It has a more golden glow now, which I personally prefer, especially when it comes to photography. Nevertheless, we had better get the most out of these sunny moments as the days are getting shorter and the dark season is inevitably approaching.

Autumn is often all about getting a fresh start, alternatively, getting back to routines. For my part, it is the last mentioned. However, I hope to get one or two new projects started and I have already made a few changes on this website; the About page has got a new look and perhaps I should give the front page a makeover as well. I thought an update was required now when I am about to become a real business woman with my own firm. Okay, that might be a slight overstatement, this establishment is rather for practical reasons than entrepreneurship. Basically, it is a way for me to make extra money from side hustle projects. Self-employment seems like the only option left as I clearly do not have the qualifications and skills that are required in today’s labour market and my research funding is running out soon…

Oh well, one worry at a time, otherwise the mental sky will become completely covered with dark clouds, I keep telling myself. As previously mentioned, it is time to get back to routines and thesis work. This week I have some art literature on Neo-Dada among other things to wade through. Now you might wonder what on earth that has to do with law. Well, if you are really eager to know, you can always read my thesis which I have to get more or less finished in about eight months (no pressure at all). It might seem like there is no hurry, but you know, time flies. Consequently, I have to get on with the smarty arty research stuff now.

Have a nice week!

 

September är här och därmed är höstsäsongen officiellt inledd, eller hur? Vädret må fortfarande vara varmt, men solljuset är verkligen inte så klart och intensivt som för några veckor sedan. Det har ett mer gyllene skimmer i sig, vilket jag personligen föredrar, speciellt när det gäller fotografering. Hur som helst gör vi bäst i att få ut det mesta av dessa solskensstunder, eftersom dagarna blir allt kortare och mörkare tider oundvikligen nalkas.

Hösten innebär ofta en nystart alternativt återgång till rutinerna. För min del gäller det sistnämnda. Dock hoppas jag på att kunna starta ett eller två nya projekt och jag har redan gjort ett par förändringar här på webbsajten; presentationssidan har fått ett nytt utseende och kanske borde jag även fräscha upp startsidan. Jag tyckte att en uppdatering behövdes nu när jag håller på att bli en riktig affärskvinna med egen firma. Okej, det var kanske en lätt överdrift, det är snarare praktiska orsaker än entreprenörskap som ligger bakom denna etablering. Det är helt enkelt ett sätt för mig att dryga ut kassan med extraknäck. Att anställa sig själv verkar vara det enda återstående alternativet då jag tydligen inte har de kvalifikationer och färdigheter som efterfrågas på dagens arbetsmarknad och finansieringen av min forskning tar slut snart…

Nåväl, ett bekymmer i taget annars blir sinnets himmel helt övertäckt av mörka orosmoln, intalar jag mig själv. Som tidigare nämnt är det dags att återgå till rutinerna och arbetet med doktorsavhandlingen. Denna vecka har jag konstlitteratur om bl.a. neo-dada att plöja igenom. Nu undrar ni kanske vad i hela friden det har med juridik att göra. Tja, om ni verkligen vill veta kan ni alltid läsa min avhandling som jag måste få mer eller mindre färdig inom cirka åtta månader (ingen press alls). Det verkar kanske inte vara någon brådska, men ni vet, tiden bara flyger iväg. Alltså måste jag fortsätta med min konst(iga)forskning nu.

Ha en bra vecka!

 

Shine The Line

By Alicia Nylund

Hello! It took a little bit longer than expected to get ready but now I am back. Gosh, these last few weeks have been really strenuous, but it was worth it and here above you can see the view from my new flat! Not in the meaning that I am the owner, I am not that grown-up yet that I actually buy an apartment, haha (and there was nothing suitable for sale in this area of Vaasa anyway). As a matter of fact, I am still living on the same street, but in a far better and modern house, and the view is stunning, as you can see.

I had been thinking about moving for some time because although an old house has its charm, it can also be very challenging when things do not work properly, to put it simply. This spring the situation got really bad because of the combination of poor ventilation, warm weather and high pollen levels, which resulted in me suffering from severe allergic reactions. Moreover, I had began to feel trapped in the old apartment; it was like all the negative energy from the last two years had accumulated in the walls and then started to seep out again.

By coincidence, I found out that there was a flat of about equal size for rent not far away and when I went to the office to get more information, I was lucky to meet the renter in person and I could have a look at the apartment immediately. I had seen some pictures beforehand and the apartment turned out to be even more perfect in reality, and the rent was just within my budget, so there was no doubt.

I will show you interior pictures later, of course, when I have got everything set up. Nevertheless, I can already tell that this flat is a true catch. It is light and airy thanks to the open construction plan and huge windows, the kitchen and balcony are full-size and the bathroom is spacious with a small sauna (hello home spa!) and there is lots of storage room as well. It is also very quiet here thanks to good soundproof walls (the walls were paper-thin at the previous place) and there is no traffic or other noise in this area either. Last but not least: the view of the sea bay and the sunset – oh, I absolutely love watching the sunset (even though the sun does not really set at night this time of the year at this latitude)! It was a magical sight the other night when the sun was still glowing at the horizon while dark rain clouds were towering up.

A new living place does not mean that all is rosy, of course, but now I can finally breathe again and I feel more at ease here already, which is essential for creativity and inspiration. I know that this is not permanent, perhaps one day I will take the ferry to Sweden in order to find better luck there. However, that is for the future, I still have work to do here in Vaasa and I need to figure out what I want to do with my life (something realistic, that is).

So long folks!

Halloj! Det tog lite längre än väntat att bli klar men nu är jag tillbaka. Jösses, de här senaste veckorna har verkligen varit slitsamma men det var värt mödan och här ovan ser ni bilder av utsikten från min nya lägenhet! Inte “min” i betydelsen att jag är ägaren, så vuxen är jag ännu inte att jag faktiskt köper en lägenhet, haha (det fanns inte heller något lämpligt objekt till salu i den här delen av Vasa). Faktum är att jag fortfarande är kvar på samma gata fast i ett betydligt bättre och modernare hus, och utsikten är underbar som ni kan se.

Jag hade funderat på att flytta sedan en tid tillbaka för även om ett gammalt hus har sin charm kan det också vara synnerligen påfrestande när saker och ting inte fungerar ordentligt, enkelt förklarat. I våras blev situationen helt ohållbar med kombinationen dålig ventilation, varmt väder och höga pollennivåer, vilket resulterade i att jag fick svåra allergiska besvär. Därtill hade jag börjat känna mig instängd i den förra lägenheten; det var som om all negativ energi från de två senaste åren hade ackumulerats i väggarna och börjat sippra ut igen.

Av en slump fick jag reda på att en lägenhet i samma storleksklass hyrdes ut ett stenkast därifrån och när jag besökte kontoret hade jag turen att få träffa hyresvärden personligen, så jag fick se lägenheten genast. Jag hade sett några bilder i förväg och lägenheten visade sig vara ännu mer perfekt i verkligheten samt att hyran låg precis innanför min budget, så det var ingen tvekan om saken.

Jag kommer förstås att visa interiörbilder senare när jag har fått allting på plats. Dock kan jag redan säga att denna lägenhet är ett riktigt kap. Den är ljus och luftig tack vare den öppna planlösningen och de enorma fönstren, köket och balkongen är i fullstorlek, badrummet är minst sagt rymligt med en liten bastu (hej hemmaspa!) samt att det finns gott om förvaringsutrymme. Det är också mycket tyst här tack vare bra ljudisolerade väggar (det var väldigt lyhört på det förra stället) och det är ingen störande trafik eller annat oljud i det här området. Sist men inte minst: utsikten över havsviken och solnedgången – åh, jag fullkomligt älskar att betrakta solnedgången (fastän solen knappt går ner den här tiden på året på denna breddgrad)! Det var en magisk syn häromnatten när solen fortfarande glödde vid horisonten samtidigt som mörka regnmoln tornade upp sig.

Ett nytt boende innebär förstås inte att allting är rosenrött men nu kan jag äntligen andas igen och jag känner mig redan bättre till mods här, vilket är nödvändigt för kreativiteten och inspirationen. Jag vet att detta inte är permanent, kanske jag en vacker dag tar färjan till Sverige för att finna bättre lycka där. Det ligger dock i framtiden, jag har ännu jobb kvar här i Vasa och jag måste tänka ut vad jag vill göra med mitt liv (något realistiskt alltså).

Ha det bra gott folk!

Hop Hop To The Top

By Alicia Nylund

Spring came with busy days when one seems to be more or less jumping from one task to another and chasing deadlines, or more accurately, chasing people by email in order to make the deadlines before the summer vacation begins. Gosh, the editing of 100 pages of text and over 400 footnotes (without exaggeration) almost made me cross-eyed, but I need all the extra income I can make from editing and translation work. In addition, I had better make sure that the new reference guidelines are followed, not that people actually care about or even notice the details, but for the sake of consistency – which is crucial when it comes to law – since I have translated those guidelines myself earlier this year, although this means that I have to spend more time on the editing part.

Våren kom med bråda dagar när man tycks mer eller mindre hoppa från en uppgift till en annan samt jaga deadlines, eller rättare sagt jaga folk via mejl för att bli klar till alla deadlines innan sommarsemestern börjar. Jösses, redigeringen av 100 sidor text och över 400 fotnoter (utan överdrift) fick ögonen att gå i kors nästan, men vad gör man inte för att dryga ut kassan med extrainkomster från redigering och översättning. Därtill är det bäst att jag ser till att de nya referensanvisningarna följs, inte för att folk bryr sig om eller ens lägger märke till detaljerna, utan för följdriktighetens skull – vilket är väsentligt när det gäller juridik – eftersom jag själv har översatt anvisningarna tidigare i år, även om detta innebär att jag måste lägga ner mer tid på redigeringsbiten.

Luckily, I got a reason to bring out my paper crafting i.e. therapy tools again as the stork made a delivery last week. It is good that the (rather small) family tree is growing thanks to my two cousins, because my branch is a dead end, and I can honestly say that I am not really interested in having children. I mean, all I want is a cat and something meaningful in life, is that too much to ask? Well, I guess I am not going to find the answer to that question written on the wall that I have stared at far too many times. However, let us not jump to conclusions now, there is still time to figure out where I will go next…

Lyckligtvis fick jag en anledning att åter plocka fram mitt papperspyssel dvs. terapiverktyg eftersom storken kom med en leverans förra veckan. Det är bra att (det ganska lilla) släktträdet växer tack vare mina två kusiner, för på min gren kommer det inga nya skott och ärligt talat har jag inget intresse av att skaffa barn. Jag menar, jag vill bara ha en katt och något meningsfullt i livet, är det för mycket begärt? Nåja, jag antar att jag inte kommer att finna svaret på den frågan skrivet på väggen som jag har stirrat in i alltför många gånger. Men nu ska vi inte dra några förhastade slutsatser, än finns det tid att fundera på vad jag ska satsa på härnäst…

 

Bring It On, Spring

By Alicia Nylund

Yup, I can tell that I have had enough of this winter now, because oh boy it is good to feel the warmth of the sun again and to watch the snow melt away in pouring rivulets. The rigours of life, the burden resting on my shoulders, feels lighter to carry when the heavy coat of gloominess is cast off, and the troubles of the mind back down when the light returns with hope for better days. Spring is a wonderful season and I am totally ready to release my inner spirit and allow it to flourish. Change does not happen overnight, of course, but I sense that the wind is blowing in the right direction.

Jodå, jag kan säga att jag har fått nog av vintern nu, för du milde vad det är skönt att känna värmen från solen igen och se snön smälta bort i strömmande vattenflöden. Livets vedermödor som vilar som ett ok på mina axlar känns lättare att bära när dysterhetens tyngande rock kastas av och bekymren drar sig tillbaka när ljuset återvänder med hopp om bättre dagar. Våren är en härlig årstid och jag är fullkomligt redo att frigöra mitt innersta väsen och låta det frodas. Förändring sker inte över en natt förstås, men jag känner på mig att vinden blåser åt rätt håll.