Something About Spring

Ah, that feeling when you are getting back on track after a long struggle. It has definitely something to do with the fact that spring is here with increasing daylight and warm sunshine (although the spring weather might still play April fools’ jokes on us). I think I have become more sensitive to seasonal changes over the years – for better or worse.

Nevertheless, this energy boost is much-needed because I have busy days ahead and lots of things to juggle. It would be wishful thinking to believe that everything could work perfectly in sync, like the swan couple in the picture above, but at least I have tried to set up strategies to avoid the worst kind of collisions. One step ahead and at the same time hopelessly behind, the paradox of my life. Well, I am not going to delve into that, I will save the deep thinking for the crash course in research methodology that I am participating in this month. So, over and out for now – literally, I had better go for a walk and catch some sunlight before I continue the daily chores. 

Enjoy springtime!

 


Ah, känslan av att vara tillbaka på banan igen efter mycket strul. Det har definitivt samband med att våren är här med mer dagsljus och solvärme (fastän vårvädret fortfarande kan bjuda på värsta aprilskämtet). Jag tror att jag har blivit mer känslig för årstidsväxlingarna med åren – på gott och ont.

Hur som helst är den här energikicken välbehövlig eftersom jag har bråda dagar framför mig och många bollar i luften. Det vore önsketänkande att tro att allt skulle kunna synkroniseras perfekt, i likhet med svanparet på bilden ovan, men åtminstone har jag försökt lägga upp strategier för att undvika den värsta sortens kollisioner. Ett steg före och samtidigt hopplöst efter, mitt liv är en paradox. Nåja, jag ska inte försjunka i sådana tankar, utan jag sparar djuptänkandet till en intensivkurs i forskningsmetodologi som jag deltar i denna månad. Så med det sagt avslutar jag detta inlägg och loggar ut för att ta en promenad i vårsolen innan jag fortsätter med det dagliga knoget.

Njut av våren!

 

The Heyday Of May

Here is a mix of pix from Vaasa and Jakobstad in May when spring, pre-summer and summer came all at once. In nature the greenery spread before our very eyes, from bare ground and trees to rich foliage in only a day or two. This month has indeed been full of sunshine and change, both regarding the weather and life in general. However, I must keep you waiting until June before I reveal what I have been up to, because the latest project of mine is not finished yet. I know it is annoying but please have patience.

Här är en bildmix från Vasa och Jeppis i maj när våren, försommaren och sommaren kom på en och samma gång. I naturen bredde grönskan ut sig rakt framför ögonen på oss, från bar mark och nakna träd till frodig lövskrud på bara en dag eller två. Denna månad har minsann varit full av solsken och förändring, både i fråga om vädret och livet i allmänhet. Dock måste jag hålla er på halster till juni innan jag avslöjar vad jag har sysslat med, eftersom mitt senaste projekt inte är avslutat än. Jag vet att det är irriterande men ha tålamod är ni snälla.

Speaking of green nature, that was also the theme I chose for my latest paper crafting work and here above you can see the result. Funny little fellows welcoming the newest addition to the family tree.

Apropå grönskande natur, det var också temat jag valde för mitt senaste alster i kategorin papperspyssel och här ovan ser ni resultatet. Lustiga små filurer (men inga vargar!) som välkomnar det nyaste tillskottet till släktträdet. Lite som i “Hackebackeskogen” nu när “Klättermusen” blivit far. *blink*

 

Hop Hop To The Top

Spring came with busy days when one seems to be more or less jumping from one task to another and chasing deadlines, or more accurately, chasing people by email in order to make the deadlines before the summer vacation begins. Gosh, the editing of 100 pages of text and over 400 footnotes (without exaggeration) almost made me cross-eyed, but I need all the extra income I can make from editing and translation work. In addition, I had better make sure that the new reference guidelines are followed, not that people actually care about or even notice the details, but for the sake of consistency – which is crucial when it comes to law – since I have translated those guidelines myself earlier this year, although this means that I have to spend more time on the editing part.


Våren kom med bråda dagar när man tycks mer eller mindre hoppa från en uppgift till en annan samt jaga deadlines, eller rättare sagt jaga folk via mejl för att bli klar till alla deadlines innan sommarsemestern börjar. Jösses, redigeringen av 100 sidor text och över 400 fotnoter (utan överdrift) fick ögonen att gå i kors nästan, men vad gör man inte för att dryga ut kassan med extrainkomster från redigering och översättning. Därtill är det bäst att jag ser till att de nya referensanvisningarna följs, inte för att folk bryr sig om eller ens lägger märke till detaljerna, utan för följdriktighetens skull – vilket är väsentligt när det gäller juridik – eftersom jag själv har översatt anvisningarna tidigare i år, även om detta innebär att jag måste lägga ner mer tid på redigeringsbiten.

Luckily, I got a reason to bring out my paper crafting i.e. therapy tools again as the stork made a delivery last week. It is good that the (rather small) family tree is growing thanks to my two cousins, because my branch is a dead end, and I can honestly say that I am not really interested in having children. I mean, all I want is a cat and something meaningful in life, is that too much to ask? Well, I guess I am not going to find the answer to that question written on the wall that I have stared at far too many times. However, let us not jump to conclusions now, there is still time to figure out where I will go next…


Lyckligtvis fick jag en anledning att åter plocka fram mitt papperspyssel dvs. terapiverktyg eftersom storken kom med en leverans förra veckan. Det är bra att (det ganska lilla) släktträdet växer tack vare mina två kusiner, för på min gren kommer det inga nya skott och ärligt talat har jag inget intresse av att skaffa barn. Jag menar, jag vill bara ha en katt och något meningsfullt i livet, är det för mycket begärt? Nåja, jag antar att jag inte kommer att finna svaret på den frågan skrivet på väggen som jag har stirrat in i alltför många gånger. Men nu ska vi inte dra några förhastade slutsatser, än finns det tid att fundera på vad jag ska satsa på härnäst…

 

Bring It On, Spring

Yup, I can tell that I have had enough of this winter now, because oh boy it is good to feel the warmth of the sun again and to watch the snow melt away in pouring rivulets. The rigours of life, the burden resting on my shoulders, feels lighter to carry when the heavy coat of gloominess is cast off, and the troubles of the mind back down when the light returns with hope for better days. Spring is a wonderful season and I am totally ready to release my inner spirit and allow it to flourish. Change does not happen overnight, of course, but I sense that the wind is blowing in the right direction.


Jodå, jag kan säga att jag har fått nog av vintern nu, för du milde vad det är skönt att känna värmen från solen igen och se snön smälta bort i strömmande vattenflöden. Livets vedermödor som vilar som ett ok på mina axlar känns lättare att bära när dysterhetens tyngande rock kastas av och bekymren drar sig tillbaka när ljuset återvänder med hopp om bättre dagar. Våren är en härlig årstid och jag är fullkomligt redo att frigöra mitt innersta väsen och låta det frodas. Förändring sker inte över en natt förstås, men jag känner på mig att vinden blåser åt rätt håll.

 

Sail Along The Frail Trail

What lovely spring weather we are having! Slushy snow and melting ice. Oh well, it is that time of the year again, when the prankish weather makes April fools of us all. Nope, these picures are not taken in November, although one might think so judging from the colourless scenes, they are from last Friday when I was on my way to work early in the morning since I had exam administration to take care of. However, I was fascinated by the misty sea in combination with the dull landscape, so I just had to dig out my camera in order to seize the moment, literally. The marina is not going to be this deserted and sedate for very much longer, but for me, this is heaven in haven.

However, it is time to dispel the fog now and clear my mind in order to get some work done on this Monday, no matter how dull life seems to be. After all, routines are needed to support the delicate feeling of inspiration.

Have a great week!

 


Vilket härligt vårväder vi har! Snöslask och smältande is. Nåväl, det är den tiden på året igen, när vädret är det största aprilskämtet. Nix, dessa bilder är inte tagna i november, även om man kunde tro det av de färglösa vyerna att döma, de är från i fredags när jag var ute tidigt på väg till jobbet för att sköta tentamensadministration. Dock blev jag fascinerad av diset ute till havs i kombination med det dystra landskapet, så jag var bara tvungen att gräva fram kameran för att bokstavligen fånga ögonblicket. Småbåtshamnen kommer inte att vara såhär öde och stilla mycket länge till, men för mig är detta lugn himmelskt.

Nu är det dock dags att skingra tankedimman för att få något vettigt jobb utfört denna måndag, oavsett hur trist livet ter sig. Rutiner behövs trots allt som stöd för den sköra inspirationen.

Trevlig vecka!