Bring It On, Spring

Yup, I can tell that I have had enough of this winter now, because oh boy it is good to feel the warmth of the sun again and to watch the snow melt away in pouring rivulets. The rigours of life, the burden resting on my shoulders, feels lighter to carry when the heavy coat of gloominess is cast off, and the troubles of the mind back down when the light returns with hope for better days. Spring is a wonderful season and I am totally ready to release my inner spirit and allow it to flourish. Change does not happen overnight, of course, but I sense that the wind is blowing in the right direction.


Jodå, jag kan säga att jag har fått nog av vintern nu, för du milde vad det är skönt att känna värmen från solen igen och se snön smälta bort i strömmande vattenflöden. Livets vedermödor som vilar som ett ok på mina axlar känns lättare att bära när dysterhetens tyngande rock kastas av och bekymren drar sig tillbaka när ljuset återvänder med hopp om bättre dagar. Våren är en härlig årstid och jag är fullkomligt redo att frigöra mitt innersta väsen och låta det frodas. Förändring sker inte över en natt förstås, men jag känner på mig att vinden blåser åt rätt håll.

 

Sun Glow On Ice Floe

Hello there! It is Thursday and here is a throwback to a biting cold winter day a few weeks ago. Blue sky with some sea mist at the horizon, golden sunshine and glistening white snow – perfect weather conditions for photography! 

I know I have said it before, but it is all about capturing the magic light and finding a good angle – and I do not mind standing with snow up to my knees or lying in an uncomfortable position on the rocks (or maybe it was an ice floe) as long as I get that picture I have pictured myself; but then again I am dressed like I was going on a polar expedition, in other words, not the most fashionable outfit perhaps. Oh well, Fäboda is not exactly the glaciers of Greenland, the volcanic landscape of Iceland or the Norwegian archipelago of Svalbard, places I would like to visit, but for the time being I am stuck here. However, this sight is not so bad either, right?


Hallå där! Denna torsdag tänkte jag bjuda på en tillbakablick på en smällkall vinterdag för några veckor sedan. Blå himmel med lite havsdis längre ut vid horisonten, gyllene solsken och gnistrande vit snö – perfekta väderförhållanden för fotografering! 

Jag vet att jag har sagt det förut, men det handlar om att fånga det magiska ljuset och att hitta en bra vinkel – om det så innebär att jag står med snö upp till knäna eller ligger i en obekväm ställning på klipporna (eller månne det var ett isflak), bara jag får knäppt den där bilden jag ser för mitt (inre) öga. Därför är jag också klädd som om jag skulle fara iväg på en polarexpedition, m.a.o. inte så värst fashionabelt kanske. Nåväl, nu kan Fäboda inte direkt liknas vid de grönländska glaciärerna, det isländska vulkanlandskapet eller den norska ögruppen Svalbard, ställen dit jag drömmer om att resa, men i nuläget är jag fast(frusen) här. Dock är denna vy inte fy skam heller, eller hur?

 

Slow Flow Beneath The Snow

Hi there, long time no update! January got off to a slow start, but then the work load suddenly increased. So, what have I been up to? Well, I have edited texts for the upcoming issue of a law journal, as well as scheduled the content for the next three or so issues (I am a big fan of plans, you see), and in addition, I got an ’extra extra’ job in the form of translating guidelines on reference writing in legal publications, theses and academic texts (nowadays I only do translation work that I get properly paid for). 

Moreover, I have made arrangements for research gatherings in Vaasa and solved an ’emergency situation’ at work by recruiting new exam supervisors. I had little hope when I sent out my home-made advertisement, but then I received so many applications that I needed to conduct interviews et cetera. Perhaps I should start a headhunting business? Haha no, I think it was just good luck.

Besides work, I have had some private things to take care of; hence, neither time nor energy left for creative stuff. However, I have not given up photography and blog writing (yet); in fact, my website/blog has a page on Facebook now (it is still under construction, though). I am not intending to totally commercialise the blog with adlinks in every other sentence and collaborations in every third post (no offense, but that is really not my thing or the kind of ‘influencing’ and marketing I have in mind); I just thought it would be good to have a few channels ready if I some day in the future will be able to make some sort of business out of my hobby. Oh well, only time will tell. 

All in all, this month has been quite arduous since I have been trying to keep everything in check, including myself and my own mess. Still, I kind of like being busy, and I survived, obviously. Now when all the extraordinary stuff has been taken care of, I hope that things will run more smoothly in February so that I can get back on track with hardcore work.

So long folks!

 


Hallå där, det var ett tag sedan senaste uppdatering! Januari fick en trög början men sedan ökade arbetsmängden plötsligt. Vad har jag sysslat med då? Jo, jag har redigerat texter till en juridisk tidskrift och schemalagt innehållet för de tre kommande numren typ (planeringsnörd som jag är), plus att jag lyckades norpa åt mig ett “extraknäck till extraknäcket” i form av att översätta riktlinjer för referensskrivning i juridiska publikationer, avhandlingar och akademiska texter (numera utför jag endast översättningsarbeten som jag får betalt för specifikt, någon ordning får det lov att vara).

Vidare har jag ordnat forskarträffar i Vasa samt löst en “nödsituation” på jobbet genom att rekrytera nya övervakare till tentamina och diverse förhör. Jag hade inte mycket till hopp när jag skickade ut min hopknåpade annons, men sedan kom det in så många ansökningar att jag var tvungen att hålla intervjuer osv. Kanske jag borde starta en rekryteringsfirma? Haha nä, jag hade nog bara tur tror jag.

Förutom jobb har jag haft en del privata angelägenheter att ta hand om, följaktligen fanns det varken tid eller ork över för kreativa sysslor. Dock har jag inte slutat blogga och fotografera (än), faktum är att jag nu har skapat en egen sida för webbsidan/bloggen på Facebook (den är fortfarande under uppbyggnad dock) där jag härefter kommer att publicera inläggen i stället för på min personliga tidslinje och på så sätt potentiellt öka synligheten (och de som inte är intresserade av att läsa slipper “bloggspam” i sina nyhetsflöden). Jag har inte för avsikt att totalkommersialisera bloggen med annonslänkar i varannan mening och samarbeten i vart tredje inlägg (inget illa menat, men det är inte riktigt min grej eller den typ av exponering och marknadsföring som jag riktar in mig på); jag tänkte bara att det kunde vara bra att ha några publikationskanaler färdiga om jag en vacker dag i framtiden har möjlighet att göra business av min hobby. Nåväl, det får tiden utvisa.

Allt som allt har den här månaden varit ganska slitsam i och med att jag har försökt hålla allt i schack, inklusive mig själv och min egen röra. Fast på sätt och vis gillar jag att ha fullt upp, och jag klarade pärsen, uppenbarligen. Nu när allt extraordinärt har blivit fixat hoppas jag att saker och ting kommer att flyta på bättre i februari, så jag kan komma tillbaka på banan igen med det huvudsakliga arbetet.

Ha det bra gott folk!

 

Gray Winter Day At The Bay

Oh, is it not wonderful how tiny crystals of ice can turn the dullest landscape into a beautiful view of complete serenity? There is something special about the very first snow. Although I am a grown-up now and have been for many years, I still have a childish love for snow and winter. So, when I peered out of the window the other day, I could not get out fast enough with my camera in order to capture the enchanting sight of the remainders of autumn covered in a thin white layer of snow.

However, the first snow was gone almost as quick as it came as usual. In fact, I had barely taken the last picture before it started to rain and since it was raining non-stop the whole weekend, the white snowdrifts have now turned into just a sea of mud. Well, I can always dream of a white Christmas, I guess. Speaking about Christmas, I think I will start decorating my flat this week. I mean, the dullest month of the year is coming and I need to get my spirits up in order to endure the tedious weeks of November, so what better way to do it than to indulge in some Christmassy stuff? If you ask me, the Advent and Christmas season is too short anyway, so I had better start now to get the most out of it!

Have a nice week!

 


Åh, är det inte förunderligt hur små iskristaller kan förvandla det mest gråmulna landskap till en vacker vy av total rofylldhet? Det är något speciellt med den allra första snön. Även om jag är vuxen vid det här laget och har varit det i flera år så är jag ändå barnsligt förtjust i snö och vinter. Således när jag kikade ut genom fönstret härom dagen fick jag väldigt bråttom ut med kameran i högsta hugg för att fånga den förtrollande åsynen av återstoden av hösten inbäddad i ett tunt vitt lager av snö.

Men som alltid med den första snön så försvann den nästan lika fort som den kom. Faktum var att jag knappt hann knäppa det sista fotot förrän det började regna och eftersom regnet föll utan uppehåll hela veckoslutet har de vita snödrivorna nu blivit en enda lervälling. Nåja, jag kan ju alltid drömma om en vit jul. Apropå jul så tror jag att jag minsann ska börja julpynta i min lägenhet denna vecka. Jag menar, årets tristaste månad nalkas och jag behöver liva upp stämningen för att orka genomlida de långtråkiga veckorna i november, och vad är väl ett bättre sätt att göra det på än att hänge sig åt lite förtida julstök? Om ni frågar mig (“juliganen” själv med tomtar på loftet och bjällerklang i själen) så är advent- och julsäsongen ändå alltför kort, alltså bäst att jag börjar i tid för att få ut det mesta av den!

Ha en bra vecka!

 

Set Of Autumn Palettes

As the first snow is falling this season, I give you some pictures of autumn at its finest. Cloudy sky and golden sunshine, bright colours and dark shadows, as well as a true apple of the eye in the form of home-baked apple buns. My aunt gave us a bag of apples, she thought I could make use of them since I do not have any apple trees of my own (or a garden for that matter), and she was right to all foodies’ delight.

These last few weeks have been quite intense as I have been teaching, which is indeed time and energy consuming work (well, it depends on how much effort you put in, of course). I have also edited texts for a law journal, which I have not done in a while due to a special issue that I was not involved in. Nonetheless, I am back in business now and for real this time since I have been upgraded to the position as first assistant editor, which means that I also do the planning of future issues as well as deal with current matters. It is not the glossy magazine of my dreams, but one has to start somewhere and at least I get paid for it. In addition, I think I am getting really good at it (the editing part, when it comes to the teaching part, well, it is simply not my cup of tea). All in all, I am still standing after these somewhat strenuous weeks…


Nu när den första snön faller för säsongen passar jag på att visa er några bilder av hösten när den varit som vackrast. Gråmulen himmel och gyllene solsken, starka färger och mörka skuggor, samt en fröjd för både öga och gom i form av hembakta äppelknyten. Min faster gav oss en påse med äpplen för hon anade att jag kunde få användning för dem i och med att jag själv inte äger några äppelträd (eller en trädgård för den delen) och hon gissade rätt till alla läckergommars glädje.

De senaste veckorna har varit intensiva då jag har undervisat, vilket minsann är tids- och energikrävande arbete (det beror förstås på hur mycket omsorg man lägger ner på undervisningen). Jag har även redigerat texter till en juridisk tidskrift, det var ett tag sedan sist eftersom det kom ett specialnummer här emellan som jag inte var involverad i. Nu är jag dock tillbaka på redaktionen och det med besked eftersom jag har blivit uppgraderad till första redaktionssekreterare, så numera sköter jag även planeringen av kommande nummer samt löpande ärenden. Det är inte den eleganta tidskrift som jag drömt om, men man måste börja någonstans och åtminstone får jag betalt för arbetet. Därtill tror jag att jag börjar bli riktigt duktig på det (redigeringen alltså, vad gäller undervisningen kan jag helt enkelt konstatera att det nog inte alls är min grej). Summa summarum står jag ännu upprätt efter dessa aningen mödosamma veckor…

…but unfortunately, the same cannot be said about my beloved grandmother. She had a bad fall the other week and was taken to hospital where she had surgery. The surgery was successful, considering that Granny is 90 years old, so hopefully the physical rehabilitation will be successful as well. I have, of course, paid Granny a few visits at the hospital because she has always been an important person in my life. We are quite alike in the character, although at my age, Granny had been married for several years, she had two children, and sadly she became a widow before she turned 30. But those were other times, other manners I keep telling myself…

I used to have high ambitions and many dreams, but now I am not so sure I have any at all, and I do not know where exactly I got lost along the way or if I am heading in the right direction. Oh well, the existential questions will have to wait (and perhaps I will never find the answers), because in the present, I have work to do while I still have a job.

Take care!

 


…men olyckligtvis kan detsamma inte sägas om min kära farmor. Hon råkade ut för en otäck fallolycka härom veckan och blev förd till sjukhus (eller rättare sagt fram och tillbaka mellan Jakobstad och Vasa) där hon sedan opererades. Operationen gick bra med tanke på att farmor är 90 år gammal, så förhoppningsvis kommer rehabiliteringen också att lyckas. Det har givetvis blivit ett par besök på sjukhuset, eftersom farmor alltid har varit en viktig person i mitt liv. Vi är ganska lika till karaktären, fastän farmor när hon var i min ålder hade varit gift i flera år, fått två barn och tragiskt nog blev änka innan hon fyllde 30. Fast det var andra tider andra seder intalar jag mig…

Jag hade höga ambitioner och många drömmar en gång i tiden men nu är jag inte så säker på att jag har några alls, och jag vet inte exakt var längs vägen jag gick vilse eller om jag går i rätt riktning. Nåväl, de existentiella frågorna får lov att vänta (och kanske finner jag aldrig svaren) för i nuet har jag arbete att ta itu med medan jag fortfarande har ett jobb.

Sköt om er!