Hello Yellow

Hello yellow rapeseed fields, flourishing nature and sunny summer days! It is the heyday of summer (in Finland) and vacation mode is on, as you can see. Well, at least until I have finished reading the newest Inspector Lynley novel by Elizabeth George (I love this novel series!), which will be around next week since I am a keen book reader. After that I have to get on with the most tedious part of scholarly writing: methodology. I really hate that stuff, I just want to cut to the chase and write the damn thesis as I wish. Unfortunately, that is not how things work in academia, one has to follow certain guidelines, make references and stay within the framework in order to meet the requirements of scholarly writing and good research practice. I love writing but the formalities suck the joy out of it.

However, the sun is shining and I have a home-office with a wonderful view. Speaking of home-office, I will show you some interior pictures later, I promise. But now I am going to log off, catch my breath after my moving and interior decorating project, and simply enjoy the summer for a little while.

Have a great summer week!

 


Hej gula rapsfält, blomstrande natur och soliga sommardagar! Sommaren är på topp och semestersäsongen är här, som ni ser. Nåja, semestern varar åtminstone tills jag har läst ut den senaste Lynley-romanen av Elizabeth George – jag älskar den här kriminalromanserien (har läst hela, detta är den tjugonde boken) och den ska helst läsas på originalspråket för att göra karaktärerna och dialogerna rättvisa plus att jag läser ogärna översättningar om originalspråket är engelska (eller finska), jag stör mig bara på sådana p.g.a. “jobbskada” (för att inte tala om undertexter, tack och lov att man kan stänga av eller ändra språk på sådana i dagens streamingtjänster). Därefter, dvs. nästa vecka eftersom jag är en riktig bokslukare, måste jag fortsätta med det mest dötrista i vetenskapligt skrivande: metodologi. Fy fasiken alltså vad jag avskyr sådant teoretiskt trams, jag vill bara komma till saken och skriva den där förbaskade avhandlingen på mitt sätt. Tyvärr fungerar det inte så i den akademiska världen, man måste följa vissa riktlinjer, göra hänvisningar och hålla sig inom ramarna för att uppfylla kraven på vetenskapligt skrivande och god forskningssed. Jag älskar att skriva men all formalia tar död på glädjen.

Nåväl, solen skiner och jag har ett hemmakontor med en underbar utsikt. Apropå hemmakontor, jag kommer att visa er interiörbilder senare, jag lovar. Men nu ska jag logga ut, hämta andan efter mitt flytt- och inredningsprojekt och helt enkelt njuta av sommaren ett litet tag.

Ha en skön sommarvecka!

 

Shine The Line

Hello! It took a little bit longer than expected to get ready but now I am back. Gosh, these last few weeks have been really strenuous, but it was worth it and here above you can see the view from my new flat! Not in the meaning that I am the owner, I am not that grown-up yet that I actually buy an apartment, haha (and there was nothing suitable for sale in this area of Vaasa anyway). As a matter of fact, I am still living on the same street, but in a far better and modern house, and the view is stunning, as you can see.

I had been thinking about moving for some time because although an old house has its charm, it can also be very challenging when things do not work properly, to put it simply. This spring the situation got really bad because of the combination of poor ventilation, warm weather and high pollen levels, which resulted in me suffering from severe allergic reactions. Moreover, I had began to feel trapped in the old apartment; it was like all the negative energy from the last two years had accumulated in the walls and then started to seep out again.

By coincidence, I found out that there was a flat of about equal size for rent not far away and when I went to the office to get more information, I was lucky to meet the renter in person and I could have a look at the apartment immediately. I had seen some pictures beforehand and the apartment turned out to be even more perfect in reality, and the rent was just within my budget, so there was no doubt.

I will show you interior pictures later, of course, when I have got everything set up. Nevertheless, I can already tell that this flat is a true catch. It is light and airy thanks to the open construction plan and huge windows, the kitchen and balcony are full-size kitchen and the bathroom is spacious with a small sauna (hello home spa!) and there is lots of storage room as well. It is also very quiet here thanks to good soundproof walls (the walls were paper-thin at the previous place) and there is no traffic or other noise in this area either. Last but not least: the view of the sea bay and the sunset – oh, I absolutely love watching the sunset (even though the sun does not really set at night this time of the year at this latitude)! It was a magical sight the other night when the sun was still glowing at the horizon while dark rain clouds were towering up.

A new living place does not mean that all is rosy, of course, but now I can finally breathe again and I feel more at ease here already, which is essential for creativity and inspiration. I know that this is not permanent, perhaps one day I will take the ferry to Sweden in order to find better luck there. However, that is for the future, I still have work to do here in Vaasa and I need to figure out what I want to do with my life (something realistic, that is).

So long folks!

 


Halloj! Det tog lite längre än väntat att bli klar men nu är jag tillbaka. Jösses, de här senaste veckorna har verkligen varit slitsamma men det var värt mödan och här ovan ser ni bilder av utsikten från min nya lägenhet! Inte “min” i betydelsen att jag är ägaren, så vuxen är jag ännu inte att jag faktiskt köper en lägenhet, haha (det fanns inte heller något lämpligt objekt till salu i den här delen av Vasa). Faktum är att jag fortfarande är kvar på samma gata fast i ett betydligt bättre och modernare hus, och utsikten är underbar som ni kan se.

Jag hade funderat på att flytta sedan en tid tillbaka för även om ett gammalt hus har sin charm kan det också vara synnerligen påfrestande när saker och ting inte fungerar ordentligt, enkelt förklarat. I våras blev situationen helt ohållbar med kombinationen dålig ventilation, varmt väder och höga pollennivåer, vilket resulterade i att jag fick svåra allergiska besvär. Därtill hade jag börjat känna mig instängd i den förra lägenheten; det var som om all negativ energi från de två senaste åren hade ackumulerats i väggarna och börjat sippra ut igen.

Av en slump fick jag reda på att en lägenhet i samma storleksklass hyrdes ut ett stenkast därifrån och när jag besökte kontoret hade jag turen att få träffa hyresvärden personligen, så jag fick se lägenheten genast. Jag hade sett några bilder i förväg och lägenheten visade sig vara ännu mer perfekt i verkligheten samt att hyran låg precis innanför min budget, så det var ingen tvekan om saken.

Jag kommer förstås att visa interiörbilder senare när jag har fått allting på plats. Dock kan jag redan säga att denna lägenhet är ett riktigt kap. Den är ljus och luftig tack vare den öppna planlösningen och de enorma fönstren, köket och balkongen är i fullstorlek, badrummet är minst sagt rymligt med en liten bastu (hej hemmaspa!) samt att det finns gott om förvaringsutrymme. Det är också mycket tyst här tack vare bra ljudisolerade väggar (det var väldigt lyhört på det förra stället) och det är ingen störande trafik eller annat oljud i det här området. Sist men inte minst: utsikten över havsviken och solnedgången – åh, jag fullkomligt älskar att betrakta solnedgången (fastän solen knappt går ner den här tiden på året på denna breddgrad)! Det var en magisk syn härom natten när solen fortfarande glödde vid horisonten samtidigt som mörka regnmoln tornade upp sig.

Ett nytt boende innebär förstås inte att allting är rosenrött men nu kan jag äntligen andas igen och jag känner mig redan bättre till mods här, vilket är nödvändigt för kreativiteten och inspirationen. Jag vet att detta inte är permanent, kanske jag en vacker dag tar färjan till Sverige för att finna bättre lycka där. Det ligger dock i framtiden, jag har ännu jobb kvar här i Vasa och jag måste tänka ut vad jag vill göra med mitt liv (något realistiskt alltså).

Ha det bra gott folk!

 

Hop Hop To The Top

Spring came with busy days when one seems to be more or less jumping from one task to another and chasing deadlines, or more accurately, chasing people by email in order to make the deadlines before the summer vacation begins. Gosh, the editing of 100 pages of text and over 400 footnotes (without exaggeration) almost made me cross-eyed, but I need all the extra income I can make from editing and translation work. In addition, I had better make sure that the new reference guidelines are followed, not that people actually care about or even notice the details, but for the sake of consistency – which is crucial when it comes to law – since I have translated those guidelines myself earlier this year, although this means that I have to spend more time on the editing part.


Våren kom med bråda dagar när man tycks mer eller mindre hoppa från en uppgift till en annan samt jaga deadlines, eller rättare sagt jaga folk via mejl för att bli klar till alla deadlines innan sommarsemestern börjar. Jösses, redigeringen av 100 sidor text och över 400 fotnoter (utan överdrift) fick ögonen att gå i kors nästan, men vad gör man inte för att dryga ut kassan med extrainkomster från redigering och översättning. Därtill är det bäst att jag ser till att de nya referensanvisningarna följs, inte för att folk bryr sig om eller ens lägger märke till detaljerna, utan för följdriktighetens skull – vilket är väsentligt när det gäller juridik – eftersom jag själv har översatt anvisningarna tidigare i år, även om detta innebär att jag måste lägga ner mer tid på redigeringsbiten.

Luckily, I got a reason to bring out my paper crafting i.e. therapy tools again as the stork made a delivery last week. It is good that the (rather small) family tree is growing thanks to my two cousins, because my branch is a dead end, and I can honestly say that I am not really interested in having children. I mean, all I want is a cat and something meaningful in life, is that too much to ask? Well, I guess I am not going to find the answer to that question written on the wall that I have stared at far too many times. However, let us not jump to conclusions now, there is still time to figure out where I will go next…


Lyckligtvis fick jag en anledning att åter plocka fram mitt papperspyssel dvs. terapiverktyg eftersom storken kom med en leverans förra veckan. Det är bra att (det ganska lilla) släktträdet växer tack vare mina två kusiner, för på min gren kommer det inga nya skott och ärligt talat har jag inget intresse av att skaffa barn. Jag menar, jag vill bara ha en katt och något meningsfullt i livet, är det för mycket begärt? Nåja, jag antar att jag inte kommer att finna svaret på den frågan skrivet på väggen som jag har stirrat in i alltför många gånger. Men nu ska vi inte dra några förhastade slutsatser, än finns det tid att fundera på vad jag ska satsa på härnäst…

 

Bring It On, Spring

Yup, I can tell that I have had enough of this winter now, because oh boy it is good to feel the warmth of the sun again and to watch the snow melt away in pouring rivulets. The rigours of life, the burden resting on my shoulders, feels lighter to carry when the heavy coat of gloominess is cast off, and the troubles of the mind back down when the light returns with hope for better days. Spring is a wonderful season and I am totally ready to release my inner spirit and allow it to flourish. Change does not happen overnight, of course, but I sense that the wind is blowing in the right direction.


Jodå, jag kan säga att jag har fått nog av vintern nu, för du milde vad det är skönt att känna värmen från solen igen och se snön smälta bort i strömmande vattenflöden. Livets vedermödor som vilar som ett ok på mina axlar känns lättare att bära när dysterhetens tyngande rock kastas av och bekymren drar sig tillbaka när ljuset återvänder med hopp om bättre dagar. Våren är en härlig årstid och jag är fullkomligt redo att frigöra mitt innersta väsen och låta det frodas. Förändring sker inte över en natt förstås, men jag känner på mig att vinden blåser åt rätt håll.

 

Sail Along The Frail Trail

What lovely spring weather we are having! Slushy snow and melting ice. Oh well, it is that time of the year again, when the prankish weather makes April fools of us all. Nope, these picures are not taken in November, although one might think so judging from the colourless scenes, they are from last Friday when I was on my way to work early in the morning since I had exam administration to take care of. However, I was fascinated by the misty sea in combination with the dull landscape, so I just had to dig out my camera in order to seize the moment, literally. The marina is not going to be this deserted and sedate for very much longer, but for me, this is heaven in haven.

However, it is time to dispel the fog now and clear my mind in order to get some work done on this Monday, no matter how dull life seems to be. After all, routines are needed to support the delicate feeling of inspiration.

Have a great week!

 


Vilket härligt vårväder vi har! Snöslask och smältande is. Nåväl, det är den tiden på året igen, när vädret är det största aprilskämtet. Nix, dessa bilder är inte tagna i november, även om man kunde tro det av de färglösa vyerna att döma, de är från i fredags när jag var ute tidigt på väg till jobbet för att sköta tentamensadministration. Dock blev jag fascinerad av diset ute till havs i kombination med det dystra landskapet, så jag var bara tvungen att gräva fram kameran för att bokstavligen fånga ögonblicket. Småbåtshamnen kommer inte att vara såhär öde och stilla mycket länge till, men för mig är detta lugn himmelskt.

Nu är det dock dags att skingra tankedimman för att få något vettigt jobb utfört denna måndag, oavsett hur trist livet ter sig. Rutiner behövs trots allt som stöd för den sköra inspirationen.

Trevlig vecka!