Descend At The End

The year of 2017 has come to an end. I am not very fond of annual reviews and new year’s resolutions, thus I am not going to make this post long and verbose. In short, this year did not turn out the way I had hoped. There were too many disappointments, most of them related to myself and what I achieved or vice versa did not achieve. I am not saying that everything was bad, and things could be worse seen from a broader perspective. Perhaps my expectations were too high and this is how things were meant to be. Perhaps I was being selfish, ungrateful and stupid in wishing for more. Yet the year of 2017 was no success.

I am not going to write something cheerful such as 2018 will be a miraculous life-changing year; that would be pure hypocrisy since I do not have much faith and hope left in several aspects. In reality, I am struggling to keep my head above the surface in order to avoid drowning in the sea of despair and rumination, and I am trying to see the light far away at the horizon when waves of dark thoughts wash over me. Nevertheless, I wish you all a

Happy New Year!

 


År 2017 är snart till ända. Jag är inte särskilt förtjust i årsresuméer och nyårslöften, följaktligen kommer detta inte att bli ett långt och mångordigt inlägg. Kort sagt blev detta år inte vad jag hade hoppats på. Det innehöll alltför många besvikelser, de flesta relaterade till mig själv och vad jag åstadkom eller tvärtom inte åstadkom. Nu påstår jag inte att allt var dåligt, saker och ting kunde vara sämre sett ur ett bredare perspektiv. Kanske hade jag för höga förväntningar och det var meningen att det skulle bli såhär. Kanske var jag självisk, otacksam och dum som önskade mig mer. Ändå var år 2017 ingen succé.

Jag tänker inte skriva något klämkäckt som att 2018 kommer att bli ett mirakulöst livsomvälvande år; det vore rent hyckleri eftersom jag inte har mycket tro och hopp kvar i flera aspekter. I verkligheten kämpar jag med att hålla huvudet ovanför ytan för att undvika att drunkna i förtvivlans och ältandets hav samt försöker att se ljuset långt borta vid horisonten när vågor av mörka tankar sköljer över mig. Dock önskar jag er alla ett

Gott Nytt År!

 

Boat Ride In Sun Tide

This was the calm before the storm – and I am not alluding to the shopping mass hysteria of ‘Black Friday’ (or ‘Black Hole Day’ if one gets totally caught by the gravitational effect, i.e. advertisement), but instead to the snow storm that hit Ostrobothnia yesterday. The glimpses of sunlight are rare this time of year but when they occur at sunrise or sunset, wow, true magic as the colours are overflowing the cloud banks! I have said it before and I will say it again: I definitely prefer the soft light in winter season when it comes to photography. I also call it ‘snow glow’, although the ebb and flow of glistening white snow is rather frustrating. I could do without this slushy weather outside and I am seriously thinking about moving to Lapland or somewhere up north (well, not as far away as the Geographic North Pole, that would be a bit too extreme) some day in the future in order to have proper winters instead of just a few weeks at the most of bright winter weather and good skiing conditions. 

Snow or no snow, there are not many boats left at the marina nearby as winter is coming, only the toughest fishermen are still out (net) fishing. I am also struggling with the daily chores but I have come to realise that it is better to simply enjoy the ride instead of rushing things such as my thesis, because I want to do it properly now when I have got a feeling that I am actually starting to get somewhere. On this last Friday of November, it feels really good to, for the last time this year, check a bunch of tasks off the list of so-called grind (i.e. course and exam administration and intense e-mail correspondence) as well as some editorial work for a law journal (that job suits me perfectly, though) so that I can fully concentrate on writing and finding flow again. It is definitely ‘beginning to look a lot like Christmas’ in every sense of the word!

Have a nice weekend!

 


Detta var lugnet före stormen – och då syftar jag inte på shoppingmasshysterin i anslutning till “Black Friday” (eller “Black Hole Day” om man blir helt fångad av gravitationen, dvs. reklamen), utan på snöstormen som drog in över Österbotten i går. Glimtarna av solsken är sällsynta den här tiden på året men när de väl strilar fram i gryningen eller skymningen, ja då talar vi äkta magi när färgerna svämmar över molnbankarna! Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Jag föredrar helt klart det dämpade ljuset under vintersäsongen när det gäller fotografering. “Snöglöd” brukar jag också kalla det, även om det är ganska frustrerande att den vita gnistrande pudersnön kommer och går som tidvatten. Jag kunde gott klara mig utan detta slaskväder och helt seriöst överväger jag att flytta till Lappland eller någonstans norrut (nåja, inte så långt bort som till Nordpolen, det vore nog alltför extremt) en vacker dag i framtiden för att få uppleva riktiga vintrar och inte enbart några veckor på sin höjd med vackert vinterväder och bra skidföre.

Snö eller ingen snö, nu när vintern nalkas och det halkas omkull på svartis längs vägarna finns det inte många båtar kvar i småbåtshamnen vid sundet där jag bor. Endast det segaste fiskefolket är fortfarande aktiva och lägger ut respektive vittjar nät. Likaså stretar jag på med de dagliga sysslorna men jag har kommit till den insikten att det är bättre att njuta av vardagen än att stressa ihjäl sig över saker och ting såsom doktorsavhandlingen, eftersom jag ändå vill göra jobbet ordentligt nu när jag upplever att jag faktiskt börjar komma någonvart. På denna sista fredag i november känns det verkligen skönt att för sista gången i år bocka av en rad med uppgifter på listan över s.k. slitgöra (dvs. kurs- och tentamensadministration samt intensiv mejlkorrespondens härs och tvärs) plus en hel del redaktörsarbete för en juridisk tidskrift (i och för sig är det ett jobb som passar mig perfekt), så att jag kan koncentrera mig fullt ut på att skriva och hitta flytet igen. Det känns som att ha fått en tidig julklapp!

Trevligt veckoslut!

 

Set Of Autumn Palettes

As the first snow is falling this season, I give you some pictures of autumn at its finest. Cloudy sky and golden sunshine, bright colours and dark shadows, as well as a true apple of the eye in the form of home-baked apple buns. My aunt gave us a bag of apples, she thought I could make use of them since I do not have any apple trees of my own (or a garden for that matter), and she was right to all foodies’ delight.

These last few weeks have been quite intense as I have been teaching, which is indeed time and energy consuming work (well, it depends on how much effort you put in, of course). I have also edited texts for a law journal, which I have not done in a while due to a special issue that I was not involved in. Nonetheless, I am back in business now and for real this time since I have been upgraded to the position as first assistant editor, which means that I also do the planning of future issues as well as deal with current matters. It is not the glossy magazine of my dreams, but one has to start somewhere and at least I get paid for it. In addition, I think I am getting really good at it (the editing part, when it comes to the teaching part, well, it is simply not my cup of tea). All in all, I am still standing after these somewhat strenuous weeks…


Nu när den första snön faller för säsongen passar jag på att visa er några bilder av hösten när den varit som vackrast. Gråmulen himmel och gyllene solsken, starka färger och mörka skuggor, samt en fröjd för både öga och gom i form av hembakta äppelknyten. Min faster gav oss en påse med äpplen för hon anade att jag kunde få användning för dem i och med att jag själv inte äger några äppelträd (eller en trädgård för den delen) och hon gissade rätt till alla läckergommars glädje.

De senaste veckorna har varit intensiva då jag har undervisat, vilket minsann är tids- och energikrävande arbete (det beror förstås på hur mycket omsorg man lägger ner på undervisningen). Jag har även redigerat texter till en juridisk tidskrift, det var ett tag sedan sist eftersom det kom ett specialnummer här emellan som jag inte var involverad i. Nu är jag dock tillbaka på redaktionen och det med besked eftersom jag har blivit uppgraderad till första redaktionssekreterare, så numera sköter jag även planeringen av kommande nummer samt löpande ärenden. Det är inte den eleganta tidskrift som jag drömt om, men man måste börja någonstans och åtminstone får jag betalt för arbetet. Därtill tror jag att jag börjar bli riktigt duktig på det (redigeringen alltså, vad gäller undervisningen kan jag helt enkelt konstatera att det nog inte alls är min grej). Summa summarum står jag ännu upprätt efter dessa aningen mödosamma veckor…

…but unfortunately, the same cannot be said about my beloved grandmother. She had a bad fall the other week and was taken to hospital where she had surgery. The surgery was successful, considering that Granny is 90 years old, so hopefully the physical rehabilitation will be successful as well. I have, of course, paid Granny a few visits at the hospital because she has always been an important person in my life. We are quite alike in the character, although at my age, Granny had been married for several years, she had two children, and sadly she became a widow before she turned 30. But those were other times, other manners I keep telling myself…

I used to have high ambitions and many dreams, but now I am not so sure I have any at all, and I do not know where exactly I got lost along the way or if I am heading in the right direction. Oh well, the existential questions will have to wait (and perhaps I will never find the answers), because in the present, I have work to do while I still have a job.

Take care!

 


…men olyckligtvis kan detsamma inte sägas om min kära farmor. Hon råkade ut för en otäck fallolycka härom veckan och blev förd till sjukhus (eller rättare sagt fram och tillbaka mellan Jakobstad och Vasa) där hon sedan opererades. Operationen gick bra med tanke på att farmor är 90 år gammal, så förhoppningsvis kommer rehabiliteringen också att lyckas. Det har givetvis blivit ett par besök på sjukhuset, eftersom farmor alltid har varit en viktig person i mitt liv. Vi är ganska lika till karaktären, fastän farmor när hon var i min ålder hade varit gift i flera år, fått två barn och tragiskt nog blev änka innan hon fyllde 30. Fast det var andra tider andra seder intalar jag mig…

Jag hade höga ambitioner och många drömmar en gång i tiden men nu är jag inte så säker på att jag har några alls, och jag vet inte exakt var längs vägen jag gick vilse eller om jag går i rätt riktning. Nåväl, de existentiella frågorna får lov att vänta (och kanske finner jag aldrig svaren) för i nuet har jag arbete att ta itu med medan jag fortfarande har ett jobb.

Sköt om er!

 

The Berrier The Merrier

It is funny how something as simple as berry picking can make you feel satisfied and rich. Feelings that seem to have become more rare nowadays when abundance is overflowing its banks. Still, it appears to me that the abundance is merely flowing on the surface like an illusion. Deep down underneath, however, there is still scarcity, for example, of time, love, self-esteem, personal values and incentives; and this scarcity prevents us from being able to enjoy the richness of life, including the abundance mostly of unnecessities, to its fullest. 

Although all holes cannot be filled as easily as a bucket is filled with berries after a few hours in woods and fields, I have truly learned to appreciate the season of autumn and the simple joy of berry picking, no matter rain or sunshine. It certainly gives a good flavour to the everyday life, and I am not only speaking about the lingonberry cake that is one of my baking specialities. This cake may look modest on the outside but on the inside there is a richness of flavours coming from the combination of different spices and ruby red lingonberries (I also call it a foretaste of Christmas)! 


Det är lustigt hur något så simpelt som bärplockning kan få en att känna sig nöjd och rik. Känslor som verkar ha blivit mer ovanliga numera när överflödet svämmar över alla bräddar. Ändå upplever jag det som att överflödet endast flödar på ytan likt en illusion. Nere på djupet råder det däremot fortsatt brist på t.ex. tid, kärlek, självkänsla, personliga värden och incitament; och det är denna brist som hindrar oss från att till fullo kunna njuta av livets rikedom, inklusive överflödet av mestadels onödigheter.

Även om alla hål inte kan fyllas lika lätt som ett ämbar blir fyllt av bär efter några timmar ute i skog och mark har jag verkligen lärt mig att uppskatta hösten som årstid samt det enkla nöjet i bärplockning, oavsett regn eller solsken. Det ger sannerligen en god eftersmak i vardagen – och då syftar jag inte enbart på lingonkakan som är en av mina specialiteter i ämnet kakbak. Denna kaka må se anspråkslös ut utanpå, men inuti är den rik på smaker som uppkommer av kombinationen av olika kryddor och rubinröda lingon (jag kallar det även en försmak av julen)!

 

Rhapsody Of Parody

Hello everybody! It is a new day and a new week and I am as good as done with my wardrobe project (interior pictures are coming up eventually). However, I have not been sorting just clothes and accessories lately. You see, I have finally figured out how to present the case law material that I have been studying for my doctoral thesis. Now that took some serious thinking because, as in all good writings, there has to be a main thread that runs all through the story, including the account of facts as well as the analysis of these. Luckily for me, the federal U.S. courts have exclusive jurisdiction regarding patent and copyright cases so I did not have to dig into the individual states’ archives (as you may know, the U.S. court system is not a uniform entity). How utterly boring that sounds some of you might think, but I can tell you that it is quite the opposite. These copyright cases were about very interesting topics like the use of the leading character in children’s books for social criticism, Barbie dolls in not very child-friendly contexts (some people claim that Barbie is not suitable at all for children, but that is another question), music videos, the South Park TV-series (no, the question was NOT about who ‘killed Kenny’, haha), Disney film clips online, Harry Potter guides and dictionaries (I have never been a fan of Harry Potter, though), photographies in magazines and photographies used for artistic purposes, and all sorts of parodies…

Hej allesammans! Det är en ny dag och en ny vecka och jag är så gott som färdig med mitt garderobsprojekt (inredningsbilder kommer så småningom). Jag har dock inte sorterat endast kläder och accessoarer på sistone, utan jag har även kommit på hur jag ska presentera rättspraxismaterialet som jag har studerat för min doktorsavhandling. Det fordrade en hel del tankeverksamhet minsann, för som med alla skriftliga alster måste det finnas en röd tråd genom hela texten inklusive redogörelsen för fakta samt analysen av dessa. Tur för mig att de federala domstolarna i USA har exklusiv behörighet att handlägga patent- och upphovsrättsmål, alltså behövde jag inte gräva i enskilda delstatliga domstolars arkiv (som ni kanske vet är USA:s domstolssystem ingen enhetlig helhet). Det låter urtråkigt kanske någon av er tycker, men jag kan upplysa er om att det är raka motsatsen. Dessa upphovsrättsmål handlade om mycket intressanta teman såsom användning av en huvudkaraktär i barnböcker i samhällskritiskt syfte, Barbiedockor i allt annat än barnvänliga sammanhang (vissa anser att Barbie inte alls är lämplig för barn men det är en annan diskussion), musikvideor, tv-serien South Park (nej, frågan gällde INTE vem som “dödade Kenny”, haha), Disneyfilmklipp på webben, guider och ordlistor till “Harry Potter” (jag har visserligen aldrig gillat Harry Potter-serien), fotografier i tidskrifter och användning av fotografier i konstnärliga syften, samt alla sorters parodier…

…for example of the book ‘Gone With The Wind’ by Margaret Mitchell upon which this film is based. I kind of have a thing for the (sickly-)sweet classics, you know.

…exempelvis på boken “Borta med vinden” av Margaret Mitchell på vilken denna film baserar sig. Jag har nämligen något av en faiblesse för svassiga klassiker.

The most important precedent in modern times was about a parody of the song ‘Oh, Pretty Woman’ by Roy Orbison. You may recognise the original song from the film with (almost) the same title. However, I am not researching and writing about parody specifically, but parody as a genre is part of the overall discussion. Someone might wonder why on Earth I am chattering about American legal stuff when I am a lawyer dealing with Finnish law, but you see, that is the beauty of research-based profession; as a researcher you are (compared to e.g. a judge) free to broaden your perspectives beyond the national legislation as long as you can justify your theories. In sum, I think I have found some fair(ly) use(ful) stuff here for my thesis, better still stuff that is right up my all(e)y (okay, enough with the puns now)!

Det viktigaste prejudikatet i modern tid handlade om en parodi på låten “Oh, Pretty Woman” av Roy Orbison. Ni känner kanske igen originallåten från filmen med (nästan) samma titel. Dock forskar och skriver jag inte om specifikt parodier, men parodi som genre ingår i den övergripande diskussionen. Någon kanske undrar varför jag i hela friden tjattrar om amerikanskt rättsstoff när jag som jurist behandlar finsk rätt, men ni förstår, det är det fina med forskaryrket; som forskare är man (jämfört med t.ex. en domare) fri att vidga vyerna bortom den nationella lagstiftningen så länge man kan motivera sina teorier. Kort sagt tror jag att jag har hittat något synnerligen användbart stoff till min avhandling här, än bättre sådant stoff som passar mig perfekt!


That was a short (well, at least from a researcher’s point of view) update on my current ‘legal affairs’. Now back to work!

Have a great week!

 

Det var en kort (nåja, i alla fall ur en forskares synvinkel) uppdatering om vad jag sysslar med rätt och slätt (i dubbel bemärkelse). Nu åter till arbetet!

Ha en bra vecka!