Misty City

A different look of the sea walk, for a change. A view that stands in stark contrast to my usual sunset photos. Although I find the misty veil fascinating with regard to photography, I must say that it was very pleasant to see the sun again this weekend after weeks of sullen grey weather. No wonder that a feeling of sluggishness and fatigue has overclouded my mind lately, as the amount of daylight is scarce enough as it is at this time of year. However, the sea mist does not last forever and hopefully the same goes for the brain fog, so that the mind will get clearer as well.


Havspromenaden i en annan skepnad för omväxlings skull. En vy som står i stark kontrast till mina vanliga foton av solnedgångar. Även om jag finner dimslöjan fascinerande vad gäller fotografering, måste jag säga att det var väldigt behagligt att se solen igen detta veckoslut efter veckor av grådaskigt väder. Inte så konstigt att en känsla av tröghet och trötthet har fördunklat mitt sinne på senaste tiden, eftersom mängden dagsljus är en knapp nog som den är vid den här tid på året. Havsdiset varar dock inte för evigt och förhoppningsvis gäller detsamma för hjärndimman så att även tankarna klarnar.

 

In The Wake Of The Colour Outbreak

They are truly magical, these moments in late autumn when the last rays of the sun break through the clouds just before sunset. A wonderful sight with all the colours and shades, I never get tired of it because it is never exactly the same.

These photos that I took the other week contrast sharply with the grey everyday life, and I am not only speaking about the weather. As I mentioned in an earlier post, my workload has increased like a surge that has not leveled off yet. Although I have continuously ticked tasks off my (seemingly endless) list, much remains to be done before I can catch my breath properly after these last few weeks. Some of the projects are more long-term, though. My research, for example, which has disquieting similarities with the dress of Cinderella, you know, the one thing that she never completes herself because all the other chores eat up her time (albeit unlike fairy tales, there are no mice, birds or fairy godmothers that can write your thesis). But what to do when you need to work extra in order to make money and build a ground for future business (or at least try to).

However, in the midst of this busy period, I have actually managed to decorate my flat for Christmas already (pictures are coming up in due time). Yup, I am totally serious. It feels good to be ahead of time in one aspect at least. It is not like November is going to get less dull or lift my spirits in these dark times. Besides, I love Christmas decorating and other creative projects, it reduces my stress level. If only I were as effective and productive with regard to work, I would have a decent career by now instead of treading water in a cesspool in a more or less desperate attempt to keep my head above the surface. Oh well, there is no time to dwell on that now; instead, I need to tick a few more tasks off my to-do list so that I can snuggle up later with a bunch of Christmas magazines and dreams of magical moments.


De är verkligen magiska, dessa stunder på senhösten när de sista solstrålarna bryter igenom molnen strax före solnedgången. En underbar syn med alla färger och skuggor, jag tröttnar aldrig på den för den är aldrig exakt samma.

De här fotona som jag knäppte härom veckan står i stark kontrast till den grå vardagen, och då syftar jag inte endast på vädret. Som jag nämnde i ett tidigare inlägg har min arbetsmängd ökat likt en svallvåg som ännu inte planat ut. Även om jag har kontinuerligt bockat av uppgifter på min (till synes ändlösa) lista återstår det en hel del innan jag kan andas ut ordentligt efter de senaste veckorna. Några av projekten är dock långvariga, t.ex. min forskning som har oroväckande likheter med Askungens klänning, ni vet den enda sysslan som hon inte slutför själv eftersom alla andra göromål tar upp all hennes tid (fast till skillnad från sagorna finns det inga möss, fåglar eller goda feer som kan skriva ens avhandling). Men vad göra när man måste arbeta extra för att förtjäna pengar och skapa en grund för framtida affärsverksamhet (eller åtminstone försöka).

Mitt i denna bråda period har jag dock hunnit julpynta min lya redan (bilder kommer i sinom tid). Ja, helt seriöst. Det känns bra att ligga före i ett avseende åtminstone. November lär ju inte bli mindre trist eller bidra till att höja humöret i dessa mörka tider. Dessutom gillar jag att julpynta som den “juligan” jag är samt att vara sysselsatt med kreativa projekt, det sänker min stressnivå. Om jag bara vore lika effektiv och produktiv i fråga om jobb så skulle jag ha en hyfsad karriär nu i stället för att trampa vatten i bottenträsket i ett mer eller mindre desperat försök att hålla huvudet över ytan. Nåja, nu ska jag inte älta detta, i stället måste jag bocka av ett par uppgifter till på listan så jag sedan kan bädda ner mig och mysa med en bunt jultidningar och drömmar om magiska stunder.

 

Home Sight In Autumn Light

Same same but different, this is how I have decorated my flat in autumn:

  • Warm accent colours. I have noticed that (mustard) yellow is very trendy this autumn, but honestly, I do not follow trends in interior decorating or fashion for that matter (and those curtains and pillow cases are old stuff anyway). I like to bring in the seasonal colours of nature and decorate according to personal preference, whether trendy or not.
  • Nature love in artificial form. If I had a cottage with a garden of my own, I would use various natural materials for decorative purpose, but this will do for now (the pinecones and twigs are real, though). I have made the pumpkins myself by using papier-maché technique – it was great fun, so perhaps I will make a few more.
  • Lots of cosy lights (mostly battery-powered), both inside and outside on the (glazed-in) balcony. The neighbours must think I am totally crazy. Haha, no, they said it looks really nice actually.

October is here and I have busy days ahead: courses related to my doctoral studies, teaching, administration, editing of journals (yup, in plural form), expert assignment, and on top of it all, thesis writing. First there is nothing and then everything happens at the same time. Well, at least I can beaver away in a nice-looking home-office with a wonderful view.


Lika men ändå olika, såhär har jag höstpyntat i lägenheten:

  • Varma accentfärger. Jag har noterat att (senaps)gult är den stora trenden i höst, men ärligt talat följer jag varken inrednings- eller modetrender (och dessa gardiner och kuddöverdrag är inte köpta i år heller). Jag gillar att ta in naturens årstidsfärger samt att inreda enligt personliga preferenser, oavsett om de är trendiga eller inte.
  • Naturkärlek i konstgjord form. Om jag hade en egen stuga med trädgård skulle jag använda olika sorters naturmaterial i dekorativt syfte, men detta får duga tillsvidare (kottarna och kvistarna är dock äkta). Pumporna har jag tillverkat själv i papier-maché – urkul, så kanske gör jag några fler (finns viss risk för att det slutar med en styling à la “Paprikahuset” i Sverige, fast med pumpor, hehe).
  • Massor med mysbelysning (mestadels batteridriven), både inomhus och ute på balkongen (visserligen inglasad). Grannarna tror nog att jag är helgalen. Haha, nä, de sa faktiskt att det ser riktigt fint ut.

Oktober är här och jag har fullt upp en tid framöver: kurser som ingår i mina doktorandstudier, undervisning, administration, redigering av tidskrifter (jodå, i plural), expertuppdrag, och så en avhandling att skriva utöver allt detta. Typisk ketchupeffekt. Nåja, åtminstone kan jag knoga på i ett snyggt hemmakontor med en underbar utsikt.

 

Take A Break

We all need to allow ourselves to rest once in a while, no matter if it is from a difficult work task, a workout program, or social media, because otherwise we may easily break and fall down like trees when the storm hits land. We cannot always avoid getting caught by the wind, of course, but we have a much better chance of withstanding challenges if our roots are strong. At least, that is what I would like to believe. Unfortunately, it is very easy to forget about the roots and inner strengths nowadays when the focus is constantly on the clearly visible leaves, the result, the superficial image.

However, leaves are short-lived and instead of wasting my energy on destructive things, I am trying to learn to (better) prioritise the vital parts, like the leafy trees do in autumn. So, when I find myself lost in a brushy forest where no birds chirp and no sunlight reaches, I stop and take a moment to catch my breath instead of trying to run away from the howling ghosts of angst. After all, unlike fallen trees, we have the ability to rise again.


Alla behöver vi tillåta oss själva att ta en paus då och då, oavsett om det är från en svår arbetsuppgift, ett träningsprogram eller sociala medier, för annars kan vi lätt knäckas och falla som träd när stormen drar in över land. Vi kan förstås inte alltid undvika att dras med i vinden men våra chanser att klara av utmaningar är betydligt bättre om våra rötter är starka. Åtminstone vill jag tro att det är så. Tyvärr är det väldigt lätt att glömma rötterna och de inre styrkorna i dagens värld där fokus ständigt ligger på de tydligt synliga löven, resultatet, den ytliga bilden.

Löv är dock kortlivade och i stället för att slösa min energi på destruktiva saker försöker jag lära mig att (bättre) prioritera de vitala delarna, på samma sätt som lövträden gör på hösten. Så när jag märker att jag har gått vilse i en snårig skog där inga fåglar kvittrar och dit solens strålar inte når, då stannar jag upp för att hämta andan i stället för att försöka fly undan de ylande ångestspökena. När allt kommer omkring har vi, i motsats till fallna träd, förmågan att resa oss igen.